Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om Teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på Teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka Teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillväxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen använder Solows enkla tillväxtmodell med tillväxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvärde analyseras sedan utifrån makroekonomiska händelser under perioden. Medelvärdet används på grund av att ekonomisk tillväxt är ett långsiktigt fenomen och därför kan inte slutsatser dras från enskillda observationer.

Elektronisk handel har medfört att förhållandena på ett flertal varumarknader förändrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jämföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lägre sökkostnader leda till lägre priser på marknaden. Skivmarknaden är vidare en marknad med ständig Teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i så kallade mp-3 filer är den senaste i raden av uppfinningar som på ett revolutionerande sätt förändrat marknaden.

Uppsatsen berör konsumentbeteende inom matvaruhandeln vid användning av applikationer, appar, i smartphones. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Icas app används av konsumenterna, hur konsumenters inköpsmönster påverkas vid användning samt hur appen accepteras av konsumenterna i deras inköpsrutin. Med utgångspunkt i teorier om konsumentbeteende och teknologisk acceptans utformas en förstudie och en beteendestudie. Genom en deskriptiv innehållsanalys urskiljs mönster, likheter och olikheter i deltagarnas beteende vid användning av appen. Studien framhäver att appen ofta används i syftet att spara pengar och för att hitta inspiration till matlagning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur Teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering ? Att sätta en standard.Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande Teknologisk utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom Teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet Teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna.

Det finns idag över 40 000 registrerade små och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. Värdet av all Sveriges export uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP, vilket innebär att Sverige är mycket beroende av sin exportverksamhet. När ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in på utländska marknader kan man inte lita på att man kan arbeta som på hemmamarknaden längre. En exportmarknad skiljer sig ofta åt från hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmärksammat tre kunskapstyper som alla är kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras på ett lyckat sätt.

Under den senare tiden har stort fokus i media legat på hur lantbrukaren kan uppnå bättre lönsamhet genom att bland annat använda sig av olika prissäkringssystem. Dessaprissäkringssystem är hjälpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas märkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblåsta från dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderlantbrukaren använder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osäkerhet, personell osäkerhet och osäkerhet som uppstår på grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsättningar och varje företag är unikt.

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet.

Det har inom krigföringen skett en utveckling mot riskfri krigsföring där västliga stater, och då främst USA och Storbritannien är de främsta representanterna. Denna typ av krig är ett resultat av en kombination av (1) minskad inhemsk tolerans för förluster i krig och (2) en Teknologisk utveckling inom militären. Denna typ av krigföring har kommit att kallas spektakelkrig och uppvisar en oförmåga att leva upp till kriterierna för att ett krig skall vara rättfärdigt; spektakelkriget har dels svårigheter att startas med en rättfärdig orsak (Jus ad Bellum) och dels att sedan föras rättfärdigt (Jus in Bello) i linje med vad teorin om rättfärdiga krig stipulerar. Jag har funnit bevis för detta genom att undersöka tre sentida, västliga operationer som samtliga har resulterat i krig och där samtliga fallerar på en eller flera av kriterierna för rättfärdiga krig. Operationerna är operation Desert Storm, operation Allied Force, operation Enduring Freedom..